Presspel i fotboll – hög press, återerövring och PPDA förklarat

**Presspel** är lagets organiserade försök att begränsa motståndarens tid och passningsalternativ när motståndaren har bollen. Målet kan vara att vinna bollen direkt, tvinga fram en långpassning, styra spelet mot en viss yta eller förhindra att motståndaren spelar sig fram centralt.

Ett lag behöver alltså inte erövra bollen inom några sekunder för att pressen ska ha lyckats. Om motståndaren tvingas spela bakåt, slå en svår boll eller lämna den tänkta uppspelsvägen kan pressen ha uppnått sitt syfte.

Press är ett lagarbete

En ensam spelare som springer mot bollhållaren är inte automatiskt ett fungerande presspel.

För att pressen ska vara organiserad behöver spelarna samordna:

• vem som attackerar bollhållaren,
• vilka passningsvägar som stängs,
• hur laget flyttar bakom den första pressen,
• vilket håll motståndaren ska styras,
• vilka ytor som får lämnas öppna,
• vad som händer om den första pressen spelas bort.

Om en forward pressar utan understöd kan motståndaren ofta spela förbi spelaren och anfalla mot ett numerärt underläge längre bak.

Tre vanliga höjder i försvarsspelet

Presspel kan börja på olika delar av planen.

Hög press

Laget försöker störa motståndarens uppspel nära motståndarnas straffområde.

Mellanblock

Laget faller till den centrala tredjedelen och startar pressen när bollen når en bestämd yta eller spelare.

Lågt block

Laget försvarar nära det egna straffområdet, håller små avstånd och prioriterar att skydda centrala och farliga ytor.

Ett lag kan växla mellan alla tre under samma match.

Vad är hög press?

I en hög press positionerar sig anfallare och mittfältare nära motståndarnas backlinje och målvakt.

Vanliga mål är att:

• vinna bollen nära mål,
• förhindra korta uppspel,
• tvinga målvakten att spela långt,
• skapa en andraboll som laget kan vinna,
• isolera en svag bollmottagare,
• få motståndaren att spela mot en sidlinje.

En lyckad hög press kan skapa en målchans med mycket kort väg till avslut.

Hög press betyder inte maximal löpning hela tiden

Ett lag kan stå högt utan att rusa okontrollerat.

Spelarna kan först:

• markera eller skugga passningsalternativ,
• låta målvakten hålla bollen,
• vänta på en bestämd passning,
• starta den aggressiva pressen när en trigger uppstår.

Det gör att pressen kan vara både hög och tålamodig.

Vad är ett mellanblock?

I ett mellanblock låter laget motståndaren inleda uppspelet, men stänger vägarna genom mitten.

Pressen kan starta när:

• bollen spelas till en ytterback,
• en mittfältare tar emot med ryggen mot mål,
• en långsam sidledspassning slås,
• motståndaren passerar en tänkt presslinje.

Mellanblocket ger mer skydd bakom första pressen än en mycket hög press och kan skapa goda kontringslägen när bollen vinns.

Vad är ett lågt block?

I ett lågt block ligger laget nära eget mål.

Prioriteringarna är ofta:

• skydda straffområdet,
• försvara ytan framför mittbackarna,
• hindra instick och cutbacks,
• styra avslut mot sämre vinklar,
• hålla laget kompakt.

Ett lågt block är inte samma sak som att laget är passivt. Pressen kan fortfarande vara aggressiv när bollen når en bestämd yta.

Vad är återerövring eller counterpressing?

**Counterpressing**, återerövringspress eller direkt återpress sker omedelbart efter att laget tappar bollen.

Tanken är att motståndaren ofta är som mest sårbar precis efter bollvinsten eftersom:

• spelaren måste få kontroll på bollen,
• lagkamraterna ännu inte hunnit sprida ut sig,
• passningsvinklarna inte är etablerade,
• det bollvinnande laget fortfarande är organiserat för sitt tidigare anfall.

Laget försöker därför vinna tillbaka bollen innan motståndaren hinner starta en kontring.

Gegenpressing

Ordet **gegenpressing** används ofta som synonym till counterpressing.

Begreppet förknippas med lag som använder bolltappet som en signal för kollektiv press. Men principen finns i många taktiska modeller och behöver inte vara kopplad till en viss tränare eller formation.

Det avgörande är att flera spelare reagerar samtidigt och stänger både bollhållaren och de första passningsvägarna.

Hur länge pågår återerövringspressen?

Det finns ingen universell tidsgräns.

Vissa lag arbetar med en intern regel på några få sekunder. Om bollen inte är tillbaka då övergår laget till ett organiserat försvarsblock.

En tydlig övergång är viktig. Om några spelare fortsätter jaga medan andra faller kan laget bli utdraget och ge motståndaren stora ytor.

Pressignaler – när startar laget?

En **pressignal** eller trigger är en händelse som gör att flera spelare aktiverar pressen.

Vanliga triggers är:

• en bakåtpassning,
• en långsam sidledspassning,
• en dålig första touch,
• en mottagare med ryggen mot anfallsriktningen,
• en boll mot sidlinjen,
• en passning till en spelare med svagare fot,
• en studsande eller svårkontrollerad boll,
• en passning in i en förutbestämd pressfälla,
• en målvakt eller försvarare som får bollen under pressad kroppsställning.

Triggern måste kännas igen av hela laget, inte bara av den närmaste spelaren.

Bakåtpassningen som signal

När motståndaren spelar bakåt måste mottagaren ofta:

• vända kroppen mot eget mål,
• ta emot utan full överblick framåt,
• vänta på att nya vinklar skapas.

Det ger presslaget tid att flytta fram och minska ytorna.

En bakåtpassning är därför en av de vanligaste signalerna för en kollektiv uppflyttning.

Dålig första touch

En för lång eller studsande mottagning separerar spelaren från bollen.

Den närmaste försvararen kan då gå aggressivt fram eftersom risken att bli bortvänd minskar.

Lagkamraterna behöver samtidigt stänga de korta räddningspassningarna. Annars kan bollhållaren fortfarande spela sig ur situationen.

Sidlinjen som extra försvarare

När bollen spelas ut mot sidlinjen försvinner en del av bollhållarens möjliga riktningar.

Spelaren kan inte passa genom linjen utanför planen. Presslaget kan därför:

• stänga passningen inåt,
• pressa framifrån eller snett bakifrån,
• låsa bollen mot linjen,
• skapa ett lokalt numerärt överläge.

Det är en vanlig pressfälla.

Vad är en pressfälla?

En pressfälla innebär att laget medvetet lämnar ett till synes öppet passningsalternativ för att sedan attackera mottagaren.

Exempel:

1. Presslaget stänger centrala mittfältaren. 2. Ytterbacken lämnas relativt fri. 3. Passningen till ytterbacken slås. 4. Yttern pressar utifrån. 5. Anfallaren stänger bakåtpassningen. 6. Mittfältaren stänger passningen inåt.

Mottagaren blir instängd mot sidlinjen.

Första pressaren

Den spelare som går mot bollhållaren behöver bestämma pressens riktning.

Pressaren kan närma sig:

• rakt framifrån,
• från insidan för att styra utåt,
• från utsidan för att styra inåt,
• i en båge för att samtidigt skymma en passningsväg.

Löpvägen är ofta viktigare än maximal fart.

Vad är en täckskugga?

En **täckskugga** är den yta bakom pressaren som blockeras av spelarens kropp och löpvinkel.

En forward kan exempelvis pressa en mittback samtidigt som löpningen skär av passningen till den defensiva mittfältaren.

Pressaren försvarar då två saker:

• bollhållaren direkt,
• en passningsväg indirekt.

Det gör pressen mer effektiv och minskar behovet av att varje motståndare markeras man mot man.

Andra och tredje pressaren

Den första pressaren kan sällan vinna bollen ensam.

Bakom behövs spelare som:

• stänger närmaste passning,
• täcker bollen om första pressaren blir passerad,
• är redo att attackera nästa mottagare,
• säkrar ytan bakom pressen.

Det brukar beskrivas som första, andra och tredje försvarare, även om rollerna förändras snabbt när bollen flyttas.

Kompakthet

Ett pressande lag behöver vara kompakt både vertikalt och horisontellt.

Vertikal kompakthet

Avståndet mellan anfall, mittfält och backlinje hålls litet.

Horisontell kompakthet

Laget flyttar mot bollsidan och minskar ytorna mellan spelarna i sidled.

Om avstånden blir för stora kan motståndaren spela genom en linje och möta nästa lagdel med tid och fart.

Backlinjens roll i hög press

När forwards pressar högt måste backlinjen ofta flytta upp.

Annars uppstår en stor yta mellan mittfält och försvar där motståndaren kan ta emot.

En hög backlinje innebär samtidigt risk för bollar bakom. Backarna behöver därför:

• läsa pressen på bollhållaren,
• avgöra om långpassningen kan slås ostört,
• kontrollera löpningar i djupled,
• ha målvakten redo som en extra försvarare.

Målvakten som sweeper

En målvakt bakom en hög backlinje kan behöva lämna straffområdet för att bryta genomskärare och långbollar.

Det kräver:

• snabb startposition,
• bra avstånd till backlinjen,
• beslutsförmåga,
• säker passningskvalitet.

Om målvakten står för djupt kan motståndaren utnyttja ytan bakom försvaret.

Rest defence

**Rest defence** beskriver hur laget är organiserat bakom bollen när det anfaller.

Ett lag som vill counterpressa behöver ha tillräckligt många spelare i position för att:

• stänga centrala kontringsvägar,
• vinna andrabollen,
• pressa den första mottagaren,
• täcka ytan bakom pressen.

Om alla spelare går framför bollen kan ett enda bolltapp skapa en fri väg mot mål.

Press och formation

Pressen kan utgå från många formationer.

4–3–3

Den centrala forwarden kan pressa en mittback och skugga den defensiva mittfältaren. Yttrarna styr spelet mot eller från ytterbackarna beroende på planen.

4–4–2

Två forwards kan dela på mittbackarna och stänga passningen in centralt. Yttermittfältarna kliver på ytterbackarna.

3–4–3 eller 3–5–2

Wingbacks och ytterforwards måste samordna vem som pressar motståndarnas breddspelare och vem som täcker ytan bakom.

Formationens siffror säger dock inte exakt hur pressen fungerar. Spelarnas uppgifter och rörelser är viktigare.

Manorienterad press

I en manorienterad press följer spelarna nära motståndarnas mottagare inom sina områden.

Fördelar:

• tydliga ansvar,
• svårt för motståndaren att hitta fria spelare,
• möjlighet att skapa många direkta dueller.

Risker:

• motståndaren kan dra spelare ur position,
• en vunnen en-mot-en-duell kan öppna stora ytor,
• rotationer kan skapa förvirring.

Zonorienterad press

I en zonorienterad press prioriterar laget ytor och passningsvägar.

Spelarna lämnar inte automatiskt sin struktur för att följa varje motståndare.

Fördelar:

• laget kan behålla kompaktheten,
• centrala ytor skyddas,
• mindre risk att dras isär.

Risker:

• mottagare kan hitta luckor mellan zonerna,
• överlämningar måste vara tydliga,
• pressen kan bli passiv om ingen attackerar bollhållaren.

Många lag använder en kombination av man- och zonprinciper.

Att styra utåt eller inåt

Pressens riktning beror på lagets plan.

Styra utåt

Laget stänger mitten och använder sidlinjen för att begränsa spelet.

Styra inåt

Laget lämnar en väg in centralt där flera egna spelare väntar och kan skapa en fälla.

Att pressa inåt är mer riskfyllt eftersom ett misslyckande öppnar centrala ytor, men en bollvinst där kan ge en mycket farlig omställning.

Långboll är inte alltid ett misslyckande

Om motståndaren tvingas slå långt kan presslaget ha lyckats, även om det inte vinner bollen direkt.

Nästa fas blir då **andrabollsspelet**.

För att kontrollera den behöver laget:

• en back som kan vinna första duellen,
• mittfältare nära nedslagsytan,
• spelare som samlar upp returen,
• avstånd som gör att laget kan pressa nästa mottagare.

En hög press utan organisation för andrabollen är ofullständig.

När pressen spelas bort

Motståndaren kan bryta pressen genom:

• en snabb väggpassning,
• en dribbling förbi första pressaren,
• en passning genom täckskuggan,
• en lång diagonal till den svaga sidan,
• en målvakt som hittar fri spelare,
• rotationer som drar pressarna ur position.

När detta sker behöver laget snabbt välja mellan att:

• fortsätta jaga,
• falla tillbaka till mellanblock,
• stoppa omställningen med en tillåten duell,
• skydda centrallinjen och fördröja anfallet.

Den svaga sidan

När laget flyttar hårt mot bollsidan lämnas ofta den motsatta kanten friare.

Motståndaren försöker nå den genom:

• diagonalpassning,
• spel via målvakten,
• snabb sidledscirkulation,
• en central spelare som vänder upp.

Presslaget måste avgöra hur mycket det vågar överbelasta bollsidan utan att ge bort en enkel spelvändning.

Pressmotstånd

Ett lag kan träna särskilt på att spela genom press.

Vanliga verktyg är:

• en fri mittfältare bakom första linjen,
• målvakten som extra passningsspelare,
• tredje mans-löpningar,
• droppande anfallare,
• ytterback som går in centralt,
• snabb spelvändning,
• avsiktlig långboll mot en stark targetspelare.

Hur bra motståndaren är på pressmotstånd påverkar hur aggressivt ett lag kan pressa.

Vad är PPDA?

**PPDA** betyder *passes per defensive action*.

Måttet räknar förenklat hur många passningar motståndaren tillåts slå i en definierad del av planen per defensiv aktion från det analyserade laget.

En vanlig formel är:

**motståndarens passningar / egna defensiva aktioner**

De defensiva aktionerna kan exempelvis omfatta tacklingar, brytningar, misslyckade tacklingar eller fouls beroende på leverantörens definition.

Hur tolkas PPDA?

• **Lågt PPDA:** motståndaren tillåts få passningar före varje defensiv aktion. Det förknippas ofta med intensiv press.
• **Högt PPDA:** motståndaren tillåts fler passningar. Det kan tyda på lägre pressintensitet eller ett djupare försvar.

Exempel:

• Lag A: 6,5 PPDA
• Lag B: 14,0 PPDA

Lag A genomför statistiskt en defensiv aktion oftare i den definierade presszonen.

Det betyder inte automatiskt att Lag A pressar bättre.

Exempel på PPDA-beräkning

Motståndaren slår 120 passningar i den del av planen som modellen använder.

Det försvarande laget gör 15 definierade defensiva aktioner.

120 / 15 = **8,0 PPDA**.

Om samma lag nästa match tillåter 160 passningar och gör 10 aktioner blir PPDA 16,0.

Den andra matchen visar lägre registrerad pressintensitet enligt måttet.

Varför kan PPDA skilja mellan statistikleverantörer?

Leverantörer kan använda olika:

• planområden,
• typer av passningar,
• definitioner av defensiv aktion,
• hantering av fasta situationer,
• datakorrigeringar.

Samma match kan därför få olika PPDA-värde på två sajter.

Jämför helst lag från samma datakälla och samma metod.

PPDA mäter intensitet, inte kvalitet

Ett lag kan ha lågt PPDA men ändå pressa dåligt.

Det kan bero på att laget:

• rusar utan understöd,
• blir enkelt bortspelat,
• tar många fouls,
• lämnar stora ytor bakom,
• registrerar aktioner utan att vinna bollen.

Ett annat lag kan ha högre PPDA men styra motståndaren effektivt och bara attackera vid rätt signal.

Måttet behöver därför kombineras med utfallet av pressen.

Höga bollvinster

En **hög bollvinst** är en återerövring nära motståndarnas mål eller i en definierad offensiv zon.

Statistiken kan visa:

• antal höga bollvinster,
• hur många som leder till skott,
• hur många som leder till mål,
• var på planen de sker.

Det hjälper till att skilja mellan lag som pressar ofta och lag som faktiskt skapar något efter bollvinsten.

Tid till återerövring

Ett annat mått är tiden från bolltapp till återvunnen boll.

Kort tid kan indikera effektiv counterpressing, men siffran påverkas av:

• var bollen tappades,
• om motståndaren försökte kontra eller bara rensade,
• matchställning,
• bollens väg ut ur spel,
• hur en återerövring definieras.

Måttet bör inte läsas isolerat.

Var vinns bollen?

Bollvinstens plats är ofta viktigare än det totala antalet vinster.

En bollvinst:

• fem meter från motståndarnas straffområde kan skapa direkt målchans,
• nära egen hörnflagga kan vara nödvändig men ge liten offensiv effekt,
• centralt kan ge bättre anfallsvinkel än en vinst vid sidlinjen.

Kartor över återerövringar ger därför mer information än en ensam totalsiffra.

Field tilt och territorium

**Field tilt** används för att beskriva hur stor andel av lagens bollaktioner eller passningar i offensiv tredjedel som tillhör ett lag, beroende på definition.

Ett högt field tilt kan visa att laget etablerar spel nära motståndarnas mål.

Tillsammans med PPDA kan analysen fråga:

• Pressar laget högt?
• Lyckas laget hålla kvar spelet högt?
• Skapar territoriet bra chanser?

Ett lag kan dominera territoriet utan att skapa hög xG.

Press och xG

Pressens slutliga värde syns inte bara i bollvinster.

En lyckad press kan:

• skapa ett friläge,
• tvinga fram ett långskott,
• hindra motståndaren från att anfalla,
• ge en fast situation,
• hålla laget kvar i offensiv zon.

Kombinera därför pressdata med:

• xG efter höga bollvinster,
• skott inom ett visst antal sekunder efter bollvinst,
• motståndarens xG efter att pressen brutits,
• total xG-skillnad.

Matchställning och score effects

Ett lag som leder kan pressa mindre och försvara djupare.

Ett lag som ligger under kan:

• flytta fram fler spelare,
• pressa oftare,
• ta större risker,
• få lägre PPDA sent i matchen.

En säsongssiffra påverkas därför av hur ofta laget har lett eller legat under.

Jämförelser vid lika ställning kan ge en renare bild av grundstrategin.

Rött kort

Numerärt underläge förändrar pressen kraftigt.

Ett lag med tio spelare behöver ofta:

• minska presshöjden,
• skydda mitten,
• välja färre pressignaler,
• acceptera mer bollinnehav för motståndaren.

Data från matcher med långa perioder i numerärt underläge bör därför analyseras separat.

Trötthet och matchbelastning

Hög press kräver många accelerationer, riktningsförändringar och kollektiva förflyttningar.

Effektiviteten kan minska genom:

• tätt spelschema,
• få vilodagar,
• skador,
• varmt väder,
• resor,
• en tunn spelartrupp.

Ett lag kan därför pressa starkt första halvtimmen men falla tillbaka senare.

Byten som pressverktyg

Tränare kan använda byten för att återställa pressintensiteten.

En ny forward kan bidra med:

• fräscha löpningar,
• snabbare stängning av mittbackar,
• bättre försvar av andrabollar,
• ny energi i återerövringen.

Men ett byte kan också försämra samordningen om den nya spelaren inte följer pressignalerna.

Fouls i presspelet

Aggressiv press kan leda till fler frisparkar om spelarna kommer sent in i duellerna.

En taktisk foul kan förhindra en farlig kontring, men innebär risk för:

• gult kort,
• farlig frispark,
• avstängning,
• numerärt underläge vid upprepade regelbrott.

PPDA-modeller som inkluderar fouls kan dessutom registrera en hög pressaktion även när pressen slutade med ett regelbrott.

Pressresistenta spelare

Vissa spelare är särskilt skickliga på att lösa press genom:

• orientering före mottagning,
• första touch bort från press,
• kroppsfinter,
• passning med ett tillslag,
• förmåga att skydda bollen,
• dribbling genom den första linjen.

Ett lag kan därför ändra pressplan för att undvika att ge just den spelaren möjlighet att vända upp.

När ska laget inte pressa?

Ett organiserat lag behöver också känna igen situationer där pressen bör avbrytas.

Exempel:

• första pressaren kommer för sent,
• motståndaren har spelvändningsläge,
• laget är numerärt underlägset kring bollen,
• backlinjen kan inte flytta upp,
• en spelare ligger skadad eller ur position,
• bollen är under full kontroll hos en skicklig mottagare.

Att falla tillbaka tillsammans kan vara bättre än att starta en press som redan är förlorad.

Press är inte samma sak som bollinnehav

Ett lag kan pressa intensivt men ändå ha mindre boll.

Ett annat kan dominera bollinnehavet och därför få få möjligheter att pressa.

Pressdata bör därför sättas i relation till:

• hur länge motståndaren har bollen,
• var motståndaren har den,
• antal uppspelssekvenser,
• matchställning,
• motståndarnas spelstil.

Råa antal defensiva aktioner är svåra att jämföra utan denna kontext.

Press är inte samma sak som tacklingar

Ett lag kan pressa bra utan att tackla ofta.

Om passningsvägarna stängs kan motståndaren:

• spela ut bollen,
• slå långt,
• göra en teknisk miss,
• passa till en markerad spelare.

Pressen har då påverkat anfallet även om ingen tackling registrerades.

Pressens risker

Ett aggressivt presspel kan misslyckas genom att:

• en spelare pressar ensam,
• avstånden mellan lagdelarna blir stora,
• backlinjen inte vågar flytta upp,
• motståndaren hittar den fria spelaren bakom första linjen,
• den svaga sidan lämnas helt öppen,
• målvakten står för djupt,
• laget förlorar duellerna om långbollen.

Ju fler spelare som flyttas fram, desto större kan konsekvensen bli om pressen bryts.

Exempel: lyckad hög press

1. Motståndarnas målvakt spelar till höger mittback. 2. Anfallaren böjer sin löpning och stänger passningen tillbaka. 3. Yttern kliver på ytterbacken. 4. Mittfältaren skuggar den centrala spelaren. 5. Mittbacken tvingas slå en svår passning längs linjen. 6. Presslagets ytterback bryter och laget skapar avslut.

Pressen lyckades genom kollektiv styrning, inte bara genom den första löpningen.

Exempel: pressen spelas bort

1. Forwarden rusar rakt mot mittbacken. 2. Passningen till den defensiva mittfältaren är öppen. 3. Mittfältaren tar emot bakom forwarden och vänder upp. 4. Presslagets mittfältare kliver sent. 5. En passning går bakom den höga backlinjen.

Felet började med pressvinkeln och de stora avstånden, inte nödvändigtvis med den sista försvararen.

Så analyserar du ett lags press

Titta på:

1. Var startar pressen? 2. Vilken spelare eller passning är trigger? 3. Vilket håll styrs motståndaren? 4. Vem stänger den centrala mittfältaren? 5. Hur högt står backlinjen? 6. Vad gör målvakten bakom? 7. Hur organiseras andrabollen? 8. Hur snabbt går laget från återpress till block? 9. Var sker bollvinsterna? 10. Vad skapar laget efter bollvinsten?

Det ger en bättre bild än att bara räkna löpningar.

Statistik att kombinera

En bred pressanalys kan använda:

• PPDA,
• höga bollvinster,
• skott efter hög bollvinst,
• xG efter återerövring,
• tid till återerövring,
• bollvinstens position,
• motståndarens andel lyckade uppspel,
• långbollar som pressen tvingar fram,
• andrabollsandel,
• field tilt,
• motståndarens xG när pressen bryts.

Ingen siffra ensam visar om pressen är bra.

Vanliga missförstånd

”Lågt PPDA betyder automatiskt bäst press”

Nej. Måttet visar registrerad intensitet, inte pressens kvalitet eller risk.

”Hög press betyder att alla springer hela tiden”

Ett lag kan vänta på tydliga triggers och ändå försvara högt.

”En långboll betyder att pressen misslyckades”

Om långbollen var framtvingad kan den vara exakt det presslaget ville uppnå.

”Counterpressing måste vinna bollen direkt”

Återpressen kan också fördröja kontringen och ge laget tid att återta formen.

”Pressen är bara anfallarnas ansvar”

Mittfält, backlinje och målvakt måste flytta med.

”Många tacklingar betyder bra press”

Press kan lyckas genom att styra passningar och framtvinga misstag utan tackling.

”Formation avgör pressen”

Samma 4–3–3 kan pressa på helt olika sätt beroende på roller och triggers.

Sammanfattning

Presspel är ett kollektivt system för att styra och störa motståndarens bollinnehav.

De viktigaste delarna är:

• **hög press:** start nära motståndarnas mål,
• **mellanblock:** press från centrala delen av planen,
• **lågt block:** kompakt försvar nära eget mål,
• **counterpressing:** omedelbar reaktion efter bolltapp,
• **pressignaler:** händelser som startar den kollektiva pressen,
• **täckskugga:** pressaren blockerar en passningsväg med sin löpning,
• **pressfälla:** motståndaren styrs till en förutbestämd yta,
• **PPDA:** motståndarpassningar per defensiv aktion i en definierad zon.

Ett lågt PPDA kan visa hög pressintensitet, men pressens verkliga kvalitet avgörs av organisationen, vilka bollvinster som skapas, vad laget gör efter vinsten och hur sårbart det blir när första linjen spelas bort.